Idag är en stor dag, inte minst för Pierre.

Under dagen har han kämpat sig igenom nästan en hel Ironman i Kalmar, och jag vet inte var jag ska ta vägen riktigt. Det är så nervöst! Jag sitter och ser på livetimingen där det verkligen syns hur trötta alla deltagare blir. Man märker när det går fort och när det går långsamt om man säger så, tiderna säger allt.
Nu har han ungefär en mil kvar av sitt avslutande marathonlopp. Så jävla galet. Ett marathon över huvud taget är coolt, men Pierre gör det efter 3,8 km simning och 180 km cykling. Så himla grym!

Hejja, hejja sista biten nu!

Nu håller vi alla tummar vi har för att han kommer i mål och lever och mår någorlunda bra!